För drygt ett år sedan beslutade regeringen om en satsning att med vårdsubventioner för företagshälsovård försöka förebygga långa sjukskrivningar. Men arbetsgivarna nyttjar inte möjligheten, bara två procent av pengarna har använts. Det visar en första utvärdering.
Sedan januari 2010 har arbetsgivare haft möjlighet att få viss företagshälsovård för sina anställda subventionerad. Besök hos läkare, sjukgymnast, sjuksköterska eller psykolog i samband med och oavsett om sjukdomen är arbetsrelaterad, kompenseras med halva kostnaden. Om företagshälsovården anlitas för rehabiliterande insatser under de första 45 dagarna av en sjukskrivning ges ett bidrag på 4 500 kronor.
Idén bakom regeringens satsning på subventioner och företagshälsovården var att om åtgärder sätts in tidigt under en sjukskrivning risken för långtidssjukskrivning minska. Och att företagshälsovården hade de expertkunskaper som kunde utföra detta.
Bara två procent nyttjades
Men satsningen med cirka en halv miljon kronor årligen har inte slagit igenom så som regeringen hade hoppats. Enligt en utvärdering Socialdepartementet på börjat utnyttjades bara två procent av avsatta medel under 2010. Av potten för enstaka besök i företagshälsovården har dock 60 procent använts.
Varför så trögt?
Av de kommentarer som så långt getts varför det gått så trögt, är en att arbetsgivarna har sådana avtal och avtalstider att det både krävs tillägg med kompletterande avtal eller upphandling för att köpa ytterligare tjänster. Och sedan förstås ha de extra resurser som ändå behövs.
Ett annat hinder antas vara att det kan det svårt för främst stora arbetsgivare samordna information om sjukfall snabbt nog för att hinna påbörja insatser inom 45 dagar. En annan anledning antas vara företagshälsovården själva inte varit på bettet och inte bra på att tala om vad de kan hjälpa till med.
Enstaka besök mer använt
Subventionerna för enstaka besök har nyttjats betydligt bättre. Nu beräknas att sextio procent av bidraget använts. Det bedöms också tydligt ha minskat den korta sjukfrånvaron. Och även att de sjuka varit hemma tillräckligt länge för att inte smitta och därmed indirekt dra andra till sjukfrånvaro.
