– Att kunna paragraferna är egentligen varken att följa arbetsmiljölagen eller det viktiga, inleder Per Axell, Arbetsmiljöstrategernas arbetsmiljöjurist, lite överraskande och fortsätter, istället är det viktigaste att tillämpningen av dessa fungerar i den praktiska verksamheten. Starkt summerat får man tyvärr nog konstatera att det både gått trögt och att det finns svårigheter att full ut få till kopplingen mellan paragraf och tillämpning, konstaterar han.
Finns onödiga oklarheter
Per anser att det fortfarande alltför ofta finns osäkerhet i hur man får och inte får organisera arbetsmiljöarbetet, vilket skapar onödiga svårigheter för utvecklingen av det praktiska genomförandet.
Arbetsmiljölagen anger att arbetsgivaren systematiskt skall planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö, och anger sedan att varje arbetsplats ska organisera arbetsmiljöarbetet på lämpligaste sätt. Den tillägger dock sedan på annat ställe att det ska finnas skyddskommitté och skyddsombud. Och SAM spär på med att man ska göra skyddsronder, riskbedömningar och handlingsplaner. Men det finns sedan inte mycket stöd för hur det ska gå till eller vad som är ”tillåtet”.
- Sammantaget upplevs det därför som en skrivbordsprodukt, svår att göra konkret verklighet av ute på arbetsplatserna, anser Per. Det leder till stort fokus på det formella istället för att som lagen i grunden anger, ”på lämpligaste sätt”.
Få använder SAM
– Det mest intressanta svaret på frågan hur det gått för SAM, är kanske ändå i vilken uträckning arbetslivet jobbar efter de krav och intentioner som finns i den, fortsätter Per. Det är tyvärr fortfarande förvånande oklart. Det finns inga samlade utvärderingar och det finns ett stort mörkertal, framförallt gällande småföretag. En undersökning inom fackförbundet Unionens område pekar på att det kanske är så många som 50 procent av företagen som inte följer SAM. Men det finns självklart många arbetsgivare som sedan flera år ambitiöst har jobbat efter de krav och allmänna intentioner som finns i SAM, betonar han.
Rätt delelgering viktig
– Ett viktigt steg på vägen att få ett arbetsmiljöarbete att verkligt fungera i en verksamhet är delegeringen av nödvändiga arbetsuppgifter, menar Per. Det har länge rått missförstånd om ansvar och arbetsuppgifter och om samspelet mellan organisationsleden. Det är faktiskt först nu jag ser tydliga förbättringar, och att det mer generellt börjar fungera. Allt fler arbetsgivare följer nu den vedertagna metodiken, och förståelsen för vad det innebär att ta emot en delegering ökar hos cheferna.
En bra delegering enligt Pers metodik inrymmer tre viktiga delar och som ska ha stor tydlighet; vilka är uppgifterna, vilka befogenheter har man och har mottagaren relevant kompetens att genomföra uppgifterna.
Rätt riskbedömning behövs
– Grunden för ett rätt inriktat och bra arbetsmiljöarbete är förstås väl genomtänkta och genomförda riskbedömningar, understryker Per. Först med det som utgångspunkt kan man också tydligt ange vad som behöver göras. De som arbetar enligt intentionerna i SAM i det avseendet gör det i många fall mycket aktivt, både systematiskt löpande och vid förändring. Flera kunder jag samverkar med arbetar också med ambitiösa riskmatriser.
